De senaste decennierna har det kommit en mängd ny forskning som bidrar till kunskapen om barns omsorgsbehov och vad de behöver för att kunna utveckla en god psykisk hälsa. Här sammanfattas rönen inom några områden som visar att vi behöver ökad valfrihet i familjepolitiken.
Anknytningsforskningen: barn behöver “upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par specifika personer till cirka tre års ålder” för att utveckla en trygg anknytning (1), vilket minskar risken för psykisk ohälsa (2). (3)
Forskning om omsorg: ständiga byten av primär omsorgsgivare ökar risken för psykiska problem och sjukdomar. (4)
Neurobiologi (hjärnforskning): otrygg anknytning hämmar utvecklingen av barnets förmåga att hantera sina känslor; denna process når sin kritiska tillväxtperiod när barnet är 9-18 månader (5), vilket sammanfaller med perioden 12-18 månader då de flesta barn skiljs från sina föräldrar i dag.
Utvecklingspsykologi: i två-treårsåldern går barnet igenom en utvecklingskris och det kan vara en stor påfrestning att separera från den primära anknytningspersonen. (6)
Forskning om mentalisering (empati): grunden till en människas förmåga att förstå sina egna och andras tankar, önskningar, känslor och behov läggs i tidiga år i relationen mellan barnet och de primära anknytningspersonerna (7); en av de viktigaste faktorerna för denna utveckling är samtal (8).
Forskning om självkänsla: barn behöver uppleva sig älskade, sedda och accepterade som de är av viktiga närstående för att utveckla en sund självkänsla, vilket gör dem rustade att möta utmaningar i livet (9); självkänslan påverkas negativt om föräldrarna inte är hemma så mycket eller har för mycket i sina egna liv för att hinna och orka se sina barn (10).
Forskning om introversion: upp till hälften av alla barn är introverta och hämtar sin energi företrädesvis genom att vara för sig själva, till skillnad från extroverta som gör det genom att umgås med andra. (11) (12)
Forskning om högkänslighet: upp till vart femte barn är högkänsligt och tar in en mycket större mängd intryck från sin omgivning än icke högkänsliga, samt bearbetar informationen längre och djupare. Detta leder till att de lätt blir överstimulerade och behöver dra sig undan för återhämtning. 70 procent av de högkänsliga barnen är även introverta, vilket gör att de har ett ännu större behov av lugn och ro och att få vara för sig själva i stället för i stora barngrupper. (13) (14) (15)
Källor:
(1) Wikipedia. ”Anknytningsteori”. Baserat på:
Broberg, Anders; Granqvist, Pehr; Ivarsson, Tord; Risholm Mothander, Pia. Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. Falkenberg: Natur och Kultur. 2006.
(2) Bertolani, Hanna. Anknytningens komplexitet. Lunds universitet, Institutionen för psykologi. 2007. Baserat på:
Bowlby, John. Maternal Care and Mental Health. Genève: WHO. 1953.
(3) Rose, Joanna. ”I am special I am special”. Forskning & Framsteg. 7/2008. Baserat på John Bowlby och Mary Ainsworth, som utvecklade anknytningsteorin. För bibliografi, se Wikipedia: “John Bowlby” respektive “Mary Ainsworth”.
(4) Killén, Kari. Barndomen varar i generationer. Lund: Studentlitteratur. 2009.
(5) Wennerberg, Tor. ”I huvudet på ett litet barn”. Dagens Nyheter. 2006-11-14. Baserat på:
Schore, Allan N. Affect Dysregulation and Disorders of the Self; Affect Regulation and the Repair of the Self. New York: WW Norton. 2003.
(6) Wikipedia. “Utvecklingspsykologi”. Baserat på:
Erikson, Erik H; Erikson Joan M. The Life Cycle Completed. New York: WW Norton. 1987.
(7) Wennerberg, Tor. ”Vi är våra relationer”. Dagens Nyheter. 2008-07-17. Baserat på:
Allen Jon G; Fonagy, Peter; Bateman, Anthony W: Mentalizing in Clinical Practice. Arlington: American Psychiatric Publishing. 2008.
Busch, Fredric N: Mentalization. Theoretical Considerations, Research Findings, and Clinical Implications. New York: The Analytic Press. 2008.
(8) Söderdahl, Elna och Winbladh, Tova. Känslotankar. Om mentalisering och KASAM hos barn. Lunds universitet, Institutionen för psykologi. 2010. Baserat på:
Fonagy, Peter; Gergely, George; Target, Mary. “The parent-infant dyad and the construction of the subject of self”. Journal of Child Psychology and Psychiatry. Mars-april 2007.
(9) Psykologiguiden. ”Självkänsla”. Drivs och kvalitetsgranskas av Sveriges Psykologförbund.
(10) UMO. ”Självkänsla”. Drivs och kvalitetsgranskas av Föreningen Sveriges Ungdomsmottagningar.
(11) Cain, Susan. ”The power of introverts”. TED. Februari 2012. Föreläsning baserad på boken i (12).
(13) Aron, Elaine N. ”The Highly Sensitive Person”. Comfort Zone ONLINE. Augusti 2005. Baserat på:
Aron, Elaine N. The Highly Sensitive Person. New York: Broadway Books. 1997.
Aron, Elaine N. The Highly Sensitive Child. New York: Broadway Books. 2002.
(14) Aron, Elaine N. Sensitive – the untold story. 2015. Film baserad på bland annat böckerna i (13). Medverkande bland andra professor Jay Belsky, som genomfört världens mest omfattande barnomsorgsstudie NICHD samt även studerat högkänslighet hos barn.
(15) Aron, Elaine N. ”Högkänslighet”. Baserat på bland annat böckerna i (13).